Kvarteret Mullvaden – slutet på rivningsepoken

Under 1970-talets första år började Svenska Bostäder att förvärva en rad äldre fastigheter i Stockholms innerstad. Syftet var att sanera dem, vilket i praktiken oftast betydde att riva och bygga nytt.

Den första stora affären var kvarteret Pyramiden på Södermalm, som förvärvades 1972. Samma år köpte också Svenska Bostäder två fastigheter vid Hornsgatan, och året därpå sju fastigheter med 173 lägenheter i kvarteret Mullvaden Första. I detta kvarter fanns dels fastigheter mot Hornsgatan, dels mot Krukmakargatan.

Det hade redan på 1960-talet talats om att fastigheterna på Hornsgatans södra sida skulle rivas, men då stoppades planerna av en stark opinion. Men den 12 maj 1976 var det dags igen. Stockholms fastighetskontor lämnade då besked om att fastigheterna skulle rivas. Nu bildades flera aktionsgrupper som ville stoppa rivningarna på Hornsgatan. De krävde att de få levande Stockholmsmiljöer som fanns kvar skulle bevaras, och att den rivningshysteri som präglat det föregående årtiondet skulle upphöra. 

Kvarteret ockuperas

I fastigheten i kvarteret Mullvaden vägrade de uppsagda hyresgästerna att lämna sina lägenheter. Svenska Bostäder stod emellertid fast vid att husen skulle rivas. Det ledde till att lägenheterna i kvarteret Mullvaden ockuperades hösten 1977. Svenska Bostäder försökte på olika sätt avhysa dem, men stötte på patrull. Först i september 1978 agerade polisen och utrymde byggnaderna. Svenska Bostäder polisanmälde ockupanterna och de anklagades för ”grovt egenmäktigt förfarande”. Vid de efterföljande rättegångarna fick de villkorliga domar.

Mullvaden var inte det enda kvarter som ockuperades. En liknande aktion genomfördes också i fastigheten Smältan på Tomtebogatan 24 i Vasastan. Den 9 februari 1978 stormade, enligt tidningen Expressens bostadsreporter Olle Bengtzon, 100 poliser in för att avhysa tre personer.

Ockupationen av kvarteret Mullvaden gav stor medial återklang. Ockupanternas syfte att rikta strålkastarljuset mot bostadssituationen i Stockholm och rivningarna, får därmed säga sig ha lyckats trots att fyra hus utmed Krukmakargatan fick rivas. Svenska Bostäder lade också om sin strategi. I stället för att riva och bygga nytt – nybyggnation hade varit bolagets paradgren – började företaget i stället att renovera de gamla fastigheterna i innerstaden. Om detta går det att läsa mer om i artikeln ”Sanering av innerstaden”.

Året efter att ockupationen avslutats började Svenska Bostäder att bygga om kvarteret Mullvaden, och 1980 blev de första 13 lägenheterna färdiga för inflyttning. 

Laddar...

Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Kartfunktionen fungerar om du aktiverar javascript.

Kartnålarna visar områden som tillkommit:

  • före 1970-talet.
  • under 1970-talet.

Så här fungerar tidslinjen

Tidslinjen är indelad i årtionden. När du flyttar markören eller klickar på tidslinjen visas vilka områden som tillkommit under valt årtionde med en rosa kartnål.

Flyttar du markören till nästa årtionde, byter kartnålarna till de ”gamla” områdena färg till grått medan de nytillkomna visas i rosa. Till vänster visas – år för år – vilka viktiga händelser som utspelat sig i Svenska Bostäders historia.

I mobilt läge är tidslinjen utbytt mot en lista med årtionden.

Så här fungerar kartan

Kartvy

Klickar du på en kartnål på kartan, kan du läsa mer om det valda området. 

Listvy

Klickar du på fliken Listvy visas de områden som tillkommit under årtiondet i en lista. Klicka på det område du vill läsa mer om.

Ämnesartiklar

Klickar du på fliken Ämnesartiklar kan du läsa mer om ett specifikt ämne, till exempel boende för äldre eller den konstnärliga utsmyckningen. Klicka på det ämne du vill läsa mer om.

Artiklarna är inte ihopkopplade med tidslinjen, utan spänner över en längre tid.