Kollektivhuset Rio – boende med gemenskap

I början av 1980-talet ville Stockholms stad uppmuntra kollektivhusboendet. Grundtanken med kollektivhusidén var att den typen av boende kunde bidra till att öka umgänget mellan människor och stimulera till gemenskap, solidaritet och ökat ansvarstagande för varandra. Men även ge de boende större möjligheter att påverka sin boendemiljö.

Efter ett kommunalt beslut fick Svenska Bostäder i uppdrag att uppföra kollektivhus. Det bedömdes vara en boendeform som efterfrågades av allt fler grupper i samhället. I hushåll där alla vuxna förvärvsarbetade, eller där föräldern var ensamstående, skulle den här typen av gemenskap vara attraktivt.

Inom loppet av några år byggdes tre sådana hus i Stockholm, varav det ena var kollektivhuset Rio på Gärdet som blev färdigt 1983. De övriga var Fristad i Bromsten och Trekanten i Gröndal. Senare under 1980-talet byggde Svenska Bostäder också ett kollektivhus i Södra Stationsområdet – i kvarteret Måttbandet.

I kollektivhuset Rio byggdes 111 lägenheter i två separata bostadshus, sammanlänkande med en invändig gång. I huset fanns olika samlingslokaler, hobbyrum, motionslokal med bastu samt barnstuga. Ett viktigt inslag i just Rio var att främja ett åldersblandat boende. På Rio har en mängd skiftande aktiviteter pågått under åren, som keramik- och målarkurser, körsång, pubaftnar och gemensamma konstbesök. 

Måltider tillsammans

I kollektivhusen fanns även en matsal. Tanken var att hyresgästerna skulle äta tillsammans – de fick till och med förbinda sig i hyresavtalet att inköpa matkuponger till den gemensamma matsalen. Men det var också meningen att de boende själva skulle laga mat i matlag.

Liksom Fristad och Trekanten samlokaliserades Rio till ett servicehus för pensionärer. På så sätt kunde matsal och gemensamhetsutrymmen samutnyttjas med servicehuset.

I kollektivhusen skulle de boende själva sköta en stor del av fastighetens förvaltning, bland annat ekonomi, skötsel och drift av bostäderna. De besparingar som hyresgästerna kunde göra genom egna arbetsinsatser, minskat underhållsbehov och kostnader för skötsel, tillföll hyresgästerna.

Alla som bor i ett kollektivhus måste vara medlemmar i den kollektivhusförening som förvaltar fastigheten. Hyresgästen förbinder sig också att vara aktiv i föreningen. Sedan kollektivhusen byggdes har två av dem – Måttbandet och Trekanten – omvandlats till bostadsrätter. 

Laddar...

Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Kartfunktionen fungerar om du aktiverar javascript.

Kartnålarna visar områden som tillkommit:

  • före 1980-talet.
  • under 1980-talet.

Så här fungerar tidslinjen

Tidslinjen är indelad i årtionden. När du flyttar markören eller klickar på tidslinjen visas vilka områden som tillkommit under valt årtionde med en rosa kartnål.

Flyttar du markören till nästa årtionde, byter kartnålarna till de ”gamla” områdena färg till grått medan de nytillkomna visas i rosa. Till vänster visas – år för år – vilka viktiga händelser som utspelat sig i Svenska Bostäders historia.

I mobilt läge är tidslinjen utbytt mot en lista med årtionden.

Så här fungerar kartan

Kartvy

Klickar du på en kartnål på kartan, kan du läsa mer om det valda området. 

Listvy

Klickar du på fliken Listvy visas de områden som tillkommit under årtiondet i en lista. Klicka på det område du vill läsa mer om.

Ämnesartiklar

Klickar du på fliken Ämnesartiklar kan du läsa mer om ett specifikt ämne, till exempel boende för äldre eller den konstnärliga utsmyckningen. Klicka på det ämne du vill läsa mer om.

Artiklarna är inte ihopkopplade med tidslinjen, utan spänner över en längre tid.