Konsten hos Svenska Bostäder

Svenska Bostäders första vd Albert Aronson ville bygga bostadsområden som var bra för både kropp och själ. Han hade stora ambitioner när det gällde den konstnärliga utsmyckningen. Konsten skulle i första hand förbättra och berika bostadsmiljön, men även fungera som stöd till det svenska konstlivet.

Sedan slutet på trettiotalet hade konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader kunnat finansieras med statliga lån motsvarande 1 procent av byggnadsvärdet. Från 1962 beviljades den här typen av lån även till bostadsbyggande.

Före denna reform hade Svenska Bostäder bara beställt enstaka större konstverk till allmänna byggnader eller på allmänna platser i bostadsområdena. Det första konstverket som köptes var Palle Pernevis bronsstaty Britt till Björkhagen 1950. Men nu blev det möjligt att satsa ordentligt på den konstnärliga utsmyckningen i bostadsområdena. Svenska Bostäder blev tidvis en av landets största konstköpare.

I stället för enstaka centralt placerade konstverk kunde Svenska Bostäder nu förse gårdar såväl som entréer med konst, som på detta sätt kom närmare hyresgästerna. På Skinnarviksberget utförde till exempel Per-Erik Willö år 1963 murade tegelreliefer i samtliga entréer.

Under åren 1964–1979 anlitade Svenska Bostäder konstnären Kurt Ullberger som konsult för den konstnärliga utsmyckningen. Han var inte bara konstnär och ordförande för KRO – Konstnärernas riksorganisation – utan verkade också som socialdemokratisk landstingspolitiker med uppdrag i bland annat Stockholms skönhetsråd. På uppdrag av Svenska Bostäder planerade och föreslog Ullberg konstnärlig utsmyckning efter följande principer:

  • Alla konstinriktningar skulle vara företrädda, både modernt och radikalt och mer traditionellt.
  • Utsmyckningen skulle göras i olika tekniker.
  • Gamla och unga konstnärer, kvinnliga och manliga, skulle ges uppdrag.

När Ullberg tillträdde hade många bostadsområden redan börjat planeras, så konsten fick då anpassa sig efter redan fastställda planer. I Bredäng, som nästan var färdigbyggt, hade man satsat friskt med de statliga pengarna. Med ett ganska spretigt resultat enligt Ullberg. 

 

Konst redan på planeringsstadiet

Skärholmen var det första området där de konstnärliga utsmyckningarna fanns med på ett tidigt planeringsstadium. Vid stadsdelens gångstråk placerades bland annat skulpturer. För Skärholmens Centrum användes hela konstanslaget till en enda centralt placerad skulptur som skulle bli en symbol för hela området. Aston Forsberg vann den utlysta tävlingen, och hans Vridande moment står fortfarande kvar som ett utropstecken utmed E4:an.

I miljonprogrammets stora och tämligen monotona bostadsområden fick konsten som roll att skapa variation i bostadsbyggandet. På Järvafältet tillämpades en mer experimentell och integrerad inställning till den konstnärliga utsmyckningen än tidigare. Konstnärerna fick vara med i ett tidigt skede och påverka och hade stor frihet. Experimentet fick mycket skiftande utfall. En del material var inte tillräckligt motståndskraftigt, utan vittrade sönder. Några konstverk som var avsedda som lekskulpturer, tyckte hyresgästerna var farliga och de togs bort.

Den kraftiga nedgången i bostadsbyggandet efter miljonprogrammet innebar att Svenska Bostäder köpte mindre konst. Även om det finns många intressanta exempel även från senare år, som Camilla Bergmans skulpturer Månhästar i Hägersten från 1933 eller Sivert Lindbloms Krukor i S:t Eriksområdet från 1997.

Laddar...

Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Kartfunktionen fungerar om du aktiverar javascript.


Så här fungerar tidslinjen

Tidslinjen är indelad i årtionden. När du flyttar markören eller klickar på tidslinjen visas vilka områden som tillkommit under valt årtionde med en rosa kartnål.

Flyttar du markören till nästa årtionde, byter kartnålarna till de ”gamla” områdena färg till grått medan de nytillkomna visas i rosa. Till vänster visas – år för år – vilka viktiga händelser som utspelat sig i Svenska Bostäders historia.

I mobilt läge är tidslinjen utbytt mot en lista med årtionden.

Så här fungerar kartan

Kartvy

Klickar du på en kartnål på kartan, kan du läsa mer om det valda området. 

Listvy

Klickar du på fliken Listvy visas de områden som tillkommit under årtiondet i en lista. Klicka på det område du vill läsa mer om.

Ämnesartiklar

Klickar du på fliken Ämnesartiklar kan du läsa mer om ett specifikt ämne, till exempel boende för äldre eller den konstnärliga utsmyckningen. Klicka på det ämne du vill läsa mer om.

Artiklarna är inte ihopkopplade med tidslinjen, utan spänner över en längre tid.